Ordlista H

Hornhinna (kornean)

Hornhinna kallas den yttersta, välvda och genomskinliga strukturen som täcker ögats pupill, iris, och främre kammare. Hornhinnan är ögats fönster utåt och är drygt en halv millimeeter tjock och relativt hård. Den utgör en del av ögats fokussystem som skickar in ljus i ögat och bryter det. Genom sin form står hornhinnan för merparten av ögats brytande förmåga. Hornhinnan består av fem skickt: stromat, epitelet, bowmans membran, endotelet och descements membran.

Hornhinnetransplantation

Hornhinnan är den genomskinliga delen av ögats främre vägg. En hornhinnetransplantation innebär att en skadad, sjuklig eller grumlig del av hornhinnan tas bort och ersätts med motsvarande del av hornhinna från en donator. De vanligaste orsakerna till att behöva genomgå en hornhinnetransplantation är sjukdomen keratokonus eller andra hornhinnesjukdomar där hornhinnan blir bestående grumlig. Flera hornhinnesjukdomar är ärftliga. Skador som medfört ärr på hornhinnan kan också vara en bidragande faktor till en hornhinnetransplantation. Transplantatet tas från en avliden donator där givaren testats för HIV och Hepatit. Att kroppen stöter bort det donerade materilet (så kallad avstötningsreaktion) förekommer vid hornhinnetransplantationer men är inte lika vanligt förekommande som vid transplantation av exempelvis hjärtan, njurar och så vidare.

Själva operationen kan antingen göras med lokalbedövning eller narkos. Olika operationstekniker används vilket är beroende på orsak till transplantationen. Antingen kan hela hornhinnan bytas ut, en så kallad genomgripande transplantation. I andra fall behöver endast den inre eller yttre delen av hornhinnan bytas. Tunn nylontråd används för att sy fast den donerade hornhinnan och stygnen får sitta kvar upp till 1,5 år. Vid byte av insidan av hornhinnan behöver den donerade hornhinnan inte sys fast utan läker fast ändå. De första veckorna efter operationen är det normalt med tårflöde, en skavande känsla och överkänslighet för ljus. Den opererade behöver ofta ta kortisondroppar i ögat i minst 4-6 månader efter operationen. Läkningen tar med andra ord tid och slutresultatet syns först efter att stygnen tagits bort. Som regel krävs även kontaktlinser eller glasögon för bästa synförmåga efter operationen. Utprovning av detta kan ske som tidigast efter att stygnen är borttagna. Torrhet i ögonen är normalt efter operationen och det är viktigt att droppa rikligt med tårersättningsdroppar i ögonen under dessa perioder. Hur länge din sjukskrivning varar beror på vilken typ av arbete som du har och ditt seende på det icke opererade ögat. Efter transplantationen är ögat mycket känsligare för slag och tryck. Ögat blir heller aldrig lika hållbart som före transplantationen. Var därför noga med att använda skyddsglasögon vid utövning av exempelvis bollsporter.

Hyperopi

Översynthet benämns även långsynthet och betyder att ögat är för kort jämfört med dess brytningskraft i viloläge. För människor i unga år är måttlig översynthet inget större problem, tvärtom upplever de ofta sitt seende felfritt. En anledningen är att man ständigt och omedvetet spänner ögats lins (ackommoderar) för att erhålla en så skarp bild som möjligt. Hos vissa ger ackommodering spänningshuvudvärk och trötthet. Med åldrandet försämras förmågan att ackommodera och det blir allt svårare att se skarpt på nära håll. Med tiden minskar även synskärpan på långt håll. Se vidare översynthet.

Hårda kontaktlinser

Hårda kontaktlinser var den första typen av linser som fick bred användning. Hårda kontaktlinser tillverkades av det styva plastmaterialet PMMA (polymetylmetakrylat) och gav god synkorrigering. Nackdelen med dessa kontaktlinser var att de inte transporterade genom syre till hornhinnan.